Vi firar att vi försett bygden med energi i 50 år. Här bjuder vi på en återblick över vår resa och elektricitetens utveckling.

Det vetenskapliga genombrottet! År 1550 var italienaren Cardano först med att skilja på elektricitet och magnetism. Intresset växte och flera verk om elektrisk kraft författades efter detta. År 1663 utvecklas en elektrostatisk generator som kan sända ut korta laddningar av elektricitet med hög spänning. 1745 uppfann en holländsk fysiker en primitiv ackumulator. Uppfinningen, som kan lagra energi, leder till att forskningen kring elektricitet sätter ännu högre fart…

Det var först runt år 1800 som vetenskapsmän började förstå vad elektriciteten kunde användas till…

År 1832 uppfanns den elektromagnetiska telegrafen. Tre år senare börjar ett telegrafnät växa fram, det elektriska uret skapas också. Amerikanen Edison uppfinner glödlampan och likströmsgeneratorn på 1870-talet. 1881 levererade Edison ström till 59 kunder i New York. Hans generatorer börjar sprida sig…

I Sverige har elektriciteten förekommit sedan 1870-talet då de första batteri- respektive dynamodrivna båg- och glödlamporna demonstrerades. År 1884 byggdes det första elektricitetsverket av privatägda ”Elektriska AB” i Göteborg. Verket levererade ström till knappt 1 000 glödlampor, i huvudsak till centrala butiker och restauranger. Distributionen i de första elsystemen skedde till en början på låg spänning med likström. Överföringsförlusterna i ledningarna var mycket stora. Kraftöverföringen över långa sträckor blev först möjlig genom trefasväxelström. År 1893 driftsattes världens första kommersiella, cirka 15 kilometer långa, kraftöverföring enligt trefassystemet i Sverige.

I Sverige reglerades tillståndet att bedriva elektrisk distributionsrörelse genom 1902 års ellag, innebärande att statlig myndighet i Sverige lämnade koncession för de högspänningsledningar som landets elföreningar önskade bygga, så kallad linjekoncession. Det enskilda initiativet till föreningar var ofta först taget av företagare eller handelsmän. Ofta med kvarnägare i spetsen, som såg möjligheten att utnyttja sin kraftkälla.

Under första världskriget blev det brist på fotogen, för att få belysning fick då karbidlampor och stearinljus användas. Lite varstans i landet började det nu byggas ledningar för elektrisk kraft. Statens kraftledningar från Trollhättan byggdes ut och drogs fram till området häromkring. Elektrifieringen i Sverige satte fart på riktigt runt år 1910. 1915-1920 drar Vattenfall ledningar från Trollhättan till Skara, vilket möjliggör en storskalig utbyggnad. Vid denna tid byggs också de första vattenkraftstationerna i Lidans vattensystem. Bild från Västergötlands museum.

Mellan 1900 och 1950 anlades ett stort antal vattenkraftverk i landet. Vattenkraften har dock utnyttjats länge, redan under medeltiden började kvarnar att byggas för att utnyttja vattnets kraft. I större åar och floder anlades stora vattenkvarnar där kraften användes för malning eller sågning. Den första vattendrivna elgeneratorn kom till Sverige redan år 1882. Efter det gick utvecklingen snabbt. Tack vare vattenkraften var Sverige det första landet i världen som fick eldrivna tåg.
Ångmaskinens intåg under andra hälften av 1800-talet innebär ett stort framsteg då det blir möjligt att placera kraftkällan där den behövs. Inrättningar som nyttjade vind- eller vattenkraft lokaliseras vid kraftkällan.

En av elföreningarna i området var ”Edsvära elektriska kraftförening” som bildades 1915. Föreningens ändamål var att dra fram elektrisk kraft och ljus till sina medlemmar. Föreningen bestod av fastighetsägare och bofasta. Insatsen bestämdes till 50 kr per andel. Antalet andelar bestämdes efter areal, av antal ljuspunkter (-glödlampor!) samt extra för elektriska strykjärn mm. Edsvära elektriska elförening är en av flera elföreningar som senare gick samman och skapade grunden till Kvänumbygdens Energi ekonomisk förening.

Lokala samarbeten människor emellan satte fart på den elektrifieringsvåg som sköljde över den svenska landsbygden efter första världskriget. Eldsjälars ivriga planeringsarbete och gemensamt arbete med dragning av ledningar genom skog och åkermark lade en första grund för 1900-talets eldrivna rationalisering. På 1930-talet ökade antalet föreningar hastigt och när kriget började fanns omkring 2 200 lokala elföreningar. Elektricitetens intåg i hemmen förändrade för alltid människans sätt att leva. I vardagen ändrade elbelysningen dygnsrytmen. I hemmet försvann tunga uppgifter i hushållsarbetet, vilket fick en enorm betydelse – inte minst för kvinnorna. Elektriciteten gjorde dessutom tillvaron säkrare. När spisar och belysning nu kunde drivas med el i stället för eld, minskade risken för bränder.

I början på 1900-talet tog hushållsarbetet för en familj cirka 54 timmar i veckan. Nästan all vaken tid gick åt till att laga mat, tvätta och hålla värmen. Och därutöver jobba. Sedan 1990-talet tar samma arbete 15 timmar i veckan, och det är tack vare alla hushållshjälpmedel som drivs med el. Dessutom kan arbetet fördelas på dygnets alla timmar med hjälp av belysning.

1940-talet är stora delar av Kvänumbygden försett med ström, tack vare mindre lokala eldistributionsföreningar som byggt upp elnät.

1964 uppvaktade en delegation från Halla elförening Kungliga Kommerskollegium i Stockholm för att ansöka om områdeskoncession. Byrådirektören som var koncessionsansvarig för Västra distriktet sa direkt vid mötet ”Jag vet att det är några bönder som åker omkring och reser gamla ekstolpar och knyter ihop gammal järntråd. Här blir ingen områdeskoncession, åk hem och skapa ett lämpligt område och kom sedan tillbaka så får vi se.” En slokörad delegation reste hem. Under några år följde arbete med en lösning för att få områdeskoncession, olika lösningar utreddes…

1968 Kvänumbygdens Elkraft bildas genom sammanslagning av elföreningarna Halla, Kvänum, Norra Larv, Edsvära-Vånga, Edsvära Kraft, Valeberg-Ryd, samt Uppsala akademi (Bjertorps Egendom). För driften ansvarade Skallström och Höglund. Elnätet förstärks succesivt tack vare stora investeringar.

1969 Äntligen! Kvänumbygdens Elkraft erhåller områdeskoncession för 25 år. Budatorps EDF, Tråvad EDF och Längjums EDF hälsas också välkomna.

1970 Önums elförening blir också medlem vilket skapar stora rubriker i lokalpressen.

1972 togs de första kontakterna med Vattenfall gällande att föreningen önskade köpa samtliga Vattenfalls 20kV-linjer och tertiärstationer inom koncessionsområdet.

1974 beslutades om stora utbyggnationer i nätområdet, ett viktigt beslut för föreningens framtida utveckling.

1977 Beslutades att jouren skulle utökas från helgjour till alla dygnets timmar.

1978 Ansluter även Lidaborgs kraftverk till Kvänumbygdens Elkraft.

1981 Nytt 10kV ställverk i Kvänum för Kvänum, N Vånga och Edsvära, placeras i samma byggnad som 20kV-ställverken i Kvänum.

1986 Dåvarande driftledare och en av grundarna Folke Skallström meddelar att han kommer avgå som driftledare 1987 då han nått pensionsålder, ny driftledare blir Thomas Kvist.

1990 En skattereform innebar att det tillkom moms på el som förbrukas av hushåll.

1991 Byter Kvänumbygdens Elkraft namn till Kvänumbygdens Energi Ek För.

1993 Flyttade Kvänumbygdens Energi in på Järnvägsgatan i Kvänum, all verksamhet drivs nu i egen regi.

1994 Kvänumbygdens Energi Ek För bildar det helägda dotterbolaget Kvänum Energi AB – som en förberedelse inför den förestående avregleringen av elmarknaden.

1995 Kvänum Energi AB breddar verksamheten med en ny förnybar energikälla – träpellets. De första kunderna är villaägare som ersätter oljebrännare i befintliga pannor.

1996 Sveriges elmarknad avregleras och det blir möjligt att fritt välja elleverantör – till en början gäller det endast större konsumenter.

1997 Kvänum Energi AB bygger sin första större pelletsanläggning och börjar leverera färdig värme, med Lundsbrunns Kurort som första kund.

1999 Schablonreformen genomförs vilket innebar att kravet på timvis mätning av elenergi slopas för mindre kunder. Nu kan även villaägare och lägenhetskunder fritt välja elleverantör, marknaden är fri.

2001 i januari ansluts det första vindkraftverket till Kvänumbygdens elnät, Lanna 1.

2003 Intresset för värmepellets bland villaägare ökar snabbt och Kvänum Energi växer rejält med efterfrågan. Vi bygger även ut bredband i Vara kommun.

2004 Kvänum Energi AB bygger sin första pelletsanläggning i modulsystem – ett nytt sätt att producera, där hela anläggningen byggs i Kvänum för att sedan levereras i driftklara moduler till kunden.

2005 Vi uppgraderar transformatorkapaciteten i Kvänums ställverk för att kunna möta det ökande elbehovet i bygden.

2006 Kvänum Energi inleder utbyte av elmätare i hushållen för att möta de nya kraven på månadsvis fjärravläsning. Eftersom intresset för vindkraftverk är stort installeras även ett nytt ställverk i Jung.

2007 Nu finns 16 vindkraftverk i vårt område med effekt mellan 600 och 2000 kW. Vi skapar ny logga, självklart lila.

2008 Styrelsen tar beslut om nybyggnation på Viggen 2 för inflyttning i november 2009. Kvänum Energi har nu över 4000 elkunder, 16 anställda och omsätter ca 120 miljoner kronor om året.

2013 Utökar vi vårt nätområde med före detta Larv elförenings elnät. Verksamheten vidgas med fiberentreprenader och en ny avdelning startas på företaget.

2015 Vår första laddstation för elbil sätts i bruk vid Haralds i Jung. Vi säljer numer 10 000 ton pellets/år vilket ersätter 5 000 m3 olja/år. Våra levererade anläggningar ersätter ytterligare 11 000 m3 olja/år.

2017 Vi ansluter tre nya laddstationer för elbilar i nätområdet.

2018 är vi 19 anställda och har breddat vår verksamhet avsevärt, vi har över 4000 nätkunder varav drygt 3000 är medlemmar, 46 vindkraftverk och 9 vattenkraftverk i vårt område. Nu ser vi framåt, jobbar hårt för att minska och korta avbrott. Vi levererar bioenergi i form av värmepellets och ånganläggningar. Vi kopplar upp bygden mot omvärlden genom utbyggnad av fibernät. En levande, attraktiv och utvecklad landsbygd driver oss framåt och vidare. Och självklart stannar vinsten i bygden!

Kvänum Energi år 2018